Vad är reporänta?

Du har säkert hört uttrycket ”reporänta” på nyheterna några gånger. Kanske vet du redan vad det är. I det fallet kanske detta inte är en så intressant läsning för dig. Men om du inte vet vad det är, och vill veta vad det är, sitt kvar och läs vidare.

Vad reporäntan är och vad den har för funktion

Det finns ett organ som kallas Riksbanken i Sverige. De flesta länder har en sådan centralbank. Riksbankens överordnade styrelse kallas riksbanksfullmäktige, och övervakar och utser direktionen och riksbankchefen. Riksbanken sägs vara självständig från regeringen, även om det är regeringen som utser riksbanksfullmäktige.

Riksbankens uppgift är att övervaka och försöka styra inflationen med hjälp av så kallad penningpolitik. Penningpolitiska åtgärder innefattar att försöka styra konsumtion och investeringar genom en styrränta. Det är denna ränta som sedan 1994 är reporäntan. Det är ränta som banker kan låna och investera till i Riksbanken på sju dagar.

För att stävja inflationen

Bestämmer sig Riksbanken för att höja denna ränta, så innebär det att ekonomin kyls av. Det vill säga att det blir dyrare att ta lån och investera för företag, men också för privatpersoner. Fler blir arbetslösa, då företagen kan investera mindre och privatpersoner kan låna och konsumera mindre. Detta leder i sin tur till ännu mindre pengar i plånboken för hushållen, eftersom fler är arbetslösa. Som sedan leder till ännu mindre intäkter för företagen. Och så vidare. En nedåtgående spiral formas. Detta görs för att stävja inflationen.

Om en ekonomi går alldeles ”för bra” brukar mänskligt beteende leda till hybris. Människor tror att vad som sker just här och nu, och har gjort det de senaste åren och kanske decennierna, kommer att fortsätta vara så. Folk tror alltså på fortsatt stark tillväxt, och börjar låna och investera för att inte missa denna uppsving. När vinsterna dyker upp i balansräkningen, till exempel en värdeökning på ett hus, ökar kreditvärdigheten, och man tar ännu mer lån för att investera ännu mer. Detta är inte hållbart i längden, och till slut formas en bubbla. Denna bubbla spricker så småningom, och folk upptäcker att en stor del av värdet på tillgångarna de hade inte längre finns. Det gick plötsligt upp i rök, och paniken kryper fram.

Kyla av ekonomin med jämna mellanrum

Riksbanken finns till för att försöka förhindra att detta händer, genom att kyla av ekonomin med jämna mellanrum. På samma sätt kan de bestämma sig för att stimulera ekonomin i en lågkonjunktur genom att sänka reporäntan.

Det finns kortsiktiga och långsiktiga konjunkturer dock. Den långsiktiga liknar den kortsiktiga, men skillnaden är att planerade utbetalningar på skulder ökar snabbare än inkomsterna. Här spelar det ingen roll om räntan sänks till noll, ekonomin kommer falla ändå. Men det är ett ämne för en annan gång.