Vad betyder inflation?

Inom ekonomi och penningpolitik är inflation ett vanligt förekommande begrepp. Men vad betyder det egentligen? Kortfattat kan inflation beskrivas som att värdet av pengarna minskar. Ett annat sätt att uttrycka det är att de allmänna priserna höjs, det blir dyrare att köpa varor och tjänster. Dock är det viktigt att särskilja inflation från prisökningar på enstaka varor och tjänster, så kallade relativprisförändringar, vilket inte är samma sak.

Hur uppstår inflation?

Inflation kan uppstå av flera olika anledningar. En anledning kan vara att ett lands centralbank producerar för stor mängd av den nationella valutan. Detta leder till att en större mängd pengar cirkulerar i samhället och priserna ökar. Därmed tappar pengarna sitt värde och en inflation har uppstått.

Det kan också vara så att efterfrågan av varor och tjänster är större än vad som är möjligt att producera eller erbjuda. Eller så ökar kostnaderna för produktion av varor och tjänster med höjda priser som kompensation.

Slutligen kan det även vara så att förväntningen om högre inflation i sig kan vara orsaken till inflation sker. Om vi tror att priserna kommer höjas och det med andra ord kommer bli dyrare att leva, är det troligt att vi kommer kräva högre löner. Som svar höjer företagen sina priser och så har inflationsprocessen startat.

Hur mäts inflation?

I Sverige är det mest kända måttet för inflation variation i konsumentprisindex, KPI. Där sammanfattas statistik för hur konsumentpriser ökar under ett år. Dessa mätningar utförs av Statistiska centralbyrån, SCB, vilka publicerar ny statistik om utvecklingen varje månad. I praktiken är det inte möjligt att jämföra priser för alla varor och tjänster som finns. Istället görs representativa urval, så kallade representantvaror, som viktas för att återspegla hur stor del av konsumtionen de utgör.

Sedan september 2017 införde Riksbanken konsumtionsprisindex med fast ränta, KPIF, som ytterligare ett mått för inflation. Detta beräknas på samma sätt som KPI men utan att ta med effekten av bostadsräntor. KPIF används nu som Riksbankens formella målvariabel för inflationsmålet (se nedan) som är satt till 2 procent per år.

Vad menas med inflationsmål?

För att hålla ett lands ekonomi någorlunda stabil har många länders centralbanker infört så kallade inflationsmål. Riksbanken införde Sveriges inflationsmål 1993, vilket började gälla från 1995. Syftet med ett inflationsmål är att det ska fungera som en fingervisning om hur en framtida inflation kommer att påverka ekonomin. Detta underlättar för att göra välgrundade ekonomiska beslut samt för hur priser och löner ska sättas.

Hur kan inflationen hållas under kontroll?

I Sverige har Riksbanken som mål att hålla inflationen på 2 procent per år, vilket uppnås genom att höja eller sänka styrräntan, den så kallade reporäntan. Det vill säga den ränta som styr in- eller utlåningen till de vanliga bankerna. Till exempel, om målet är att dämpa inflationen så höjs Riksbankens ränta. Eftersom de vanliga bankernas räntor för utlån följer reporäntan, är en trolig konsekvens att konsumtion och investeringsvilja kommer avta och på så sätt minska den allmänna efterfrågan och inflationstrycket minskas. En höjning av reporäntan förekommer mest sannolikt under en högkonjunktur.